Minnesanteckningar och presentationer från GynOps användarmöten

Användarmöten år 2019

Användarmöte 8 november

Här hittar du presentationerna från GynOps användarmöte. Minnesanteckningar kommer snart…

Presentationerna

Intro endometrios Mathias Pålsson 191108

Endometrios Anna Sofia Melin 191108
SFOG-råd Endometrios (pdf med kort information om SFOG-råd för endometrios)

Hysterektomi Sophia Ehrström 191108

Nulägesrapport HOPPSA och SALSTER Elin Collins 191108

Pågående och kommande i GynOp Maud Ankardal 191108

Bristningsdagen den 17 oktober

Vi var ett 60-tal deltagare på mötet som hölls på Stockholm City Conference Center.

Efter en kort presentationsrunda så började Eva Uustal, registeransvarig för Bristningsregistret med att presentera resultat från den senaste årsrapporten (se Evas presentation som du hittar efter texten om mötet).

Förutom resultaten i årsrapporten fick vi lära oss att det finns många anatomibilder som ger en felaktig bild av hur kvinnans underliv ser ut. I samband med detta visade hon oss den ”rätta” bilden, se bild 24 i hennes presentation. Eva informerade också om att ett lågt BMI kan vara en riskfaktor för bristning grad 3-4. Hon gav också ett bra tips till de kliniker som har få förlossningsbristningar: Inrätta en sfinkterskadejour som rings in för att sy ihop större bristningar. Det blir ett bättre resultat för patienten när någon som är erfaren syr ihop. Vi fick också information om att det kommer ny klassificering av grad 2-bristningar efter årsskiftet. Mer information om det kommer i medlemstidningarna Kvinnoläkaren och Jordemodern samt http://backenbottenutbildning.se/index.php/utbildningsmaterial/klassificering-av-bristningar.

Nästa punkt på mötet var Maria Lindqvists presentation sin forskning om kvinnors upplevelser av att leva med en förlossningsbristning grad 2-4, med rubriken ”När det brister”. Maria, medicine doktor och forskare vid Umeå universitet, har gjort en kvalitativ innehållsanalys av patienternas fritextsvar från 8-veckors och 1-årsenkäterna efter åtgärd av en förlossningsbristning grad 2-4. Maria hade tyvärr fått förhinder att själv delta på mötet, så Eva Uustal höll hennes presentation istället.

Marias forskning har hittills resulterat i två vetenskapliga arbeten:
’A worse nightmare than expected’ – a Swedish qualitative study of women’s experiences two months after obstetric anal sphincter muscle injury. Midwifery, 2018.
https://doi.org/10.1016/j.midw.2018.02.015

“Struggling to settle with a damaged body” – A Swedish qualitative study of women’s experiences one year after obstetric anal sphincter muscle injury (OASIS) at childbirth.
Sexual & Reproductive Healthcare, 2018.
https://doi.org/10.1016/j.srhc.2018.11.002

En tredje artikel, “Taken by surprise” – women’s experiences of the first eight weeks after a second-degree perineal tear at childbirth” är inskickad men ännu ej publicerad. Marias presentation kommer att göras tillgänglig på hemsidan så snart hennes tredje artikel är publicerad.

Därefter presenterade Noomi Grönberg, student på läkarprogrammet vid Umeå universitet, sitt T10‑arbete ”Förlossningsbristningar och upplevd vårdkvalité hos svenska kvinnor – ett projekt om patienternas vårdupplevelse baserat på patienternas svar på några av KUPP-frågorna (KUPP – Kvalitet ur patientens perspektiv) i enkäten 8 veckor efter en förlossningsbristning. De frågor projektet inriktar sig på är 4 frågor med fokus på patientinformation och 4 frågor med fokus på bemötande.

De två frågeställningar som studerats är:

  1. Är kvinnor med allvarligare grad av bristning (3+4) mer missnöjda med vården jämfört med kvinnor som fått en 2a gradens bristning?
  2. Är kvinnor som rapporterat en komplikation mer missnöjda med vården jämfört med kvinnor som rapporterat att de inte utvecklat en komplikation efter sin bristning?

I studien ingick 4299 kvinnor under perioden augusti 2015 till februari 2019. Dessa delades in i två olika grupper, de med grad 2-bristning och de med bristning grad 3 eller 4. Dessa två grupper delades i sin tur in i undergrupperna med eller utan rapporterad komplikation. Eftersom det är ett pågående forskningsprojekt så kan vi inte lämna ut hennes resultat eller visa hennes presentation förrän artikeln är publicerad.

Nästa talare var Sofia Pihl, överläkare och forskare, Linköping – Är det meningsfullt att tjata om den interna sfinktern, ultraljud och anovaginalt avstånd? Hon presenterade sina forskningsresultat från kliniska studier och Bristningsregistret. Vi fick även lära oss en hel del om hur den interna sfinktern fungerar, vad som händer när den inte fungerar och hur man undersöker om den är hel eller trasig efter en förlossning. Se hennes presentation.

Efter Sofias presentation delade Uppsala med sig av några goda exempel från sitt arbete med att få med alla bristningar i registret. Suzanne Gunnarsson, medicinsk sekreterare, och barnmorskorna Karin Hagberg och Stina Liljeberg delade med sig av sina rutiner för hur de jobbar med förlossningsbristningar på kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset. Se deras presentation.

Mötets sista föreläsare var Mia Fernando, specialistfysioterapeut inom obstetrik, gynekologi och urologi – Med hennes föreläsning om hur man ska råda kvinnor om rehab och träning efter förlossning fick vi oss en tankeställare då rutinerna för rehabilitering efter en förlossningsbristning på många sätt ligger efter i jämförelse med rutiner för en axel- eller korsbandsskada. Se hennes presentation.

En fullspäckad dag avslutades med en sammanfattning och utvärdering av dagen. Många av deltagarna uttryckte att det varit en mycket givande dag och önskade att vi ska fortsätta med denna typ av möten under kommande år.

Presentationerna

Uustal Bristningsdagen 2019

Maria Lindqvist presentation kommer när hennes tredje artikel är publicerad.

Noomi Grönbergs presentation kommer när hennes artikel är publicerad.

Pihl Interna Sfinktern Bristningsregistrets möte 191017

Uppsala Bristningsdagen 191017

Mia Fernando Bristningsrehab

Sekreterarmöte 10 maj

I fredags, den 10 maj, hade GynOp ett användarmöte för alla sekreterare som arbetar med att registrera i GynOp. Mötet hölls i World Trade Centers lokaler just bredvid Cityterminalen i Stockholm och drygt 50 personer deltog i mötet.

Mathias Pålsson, delregisteransvarig för adnexregistret i GynOp, höll under förmiddagen en föreläsning om endometrios. Vi fick veta mer om olika symptom på endometrios, behandlingar och se bilder på hur det kan se ut vid endometrios. En mycket lärorik föreläsning som i utvärderingen av dagen fick högt betyg av deltagarna.

Vid årsskiftet 2018-2019 släppte Socialstyrelsen nationella riktlinjer för vård vid endometrios där kan man, bland annat, läsa att endometrios drabbar ungefär var tionde kvinna i fertil ålder. Som komplement till de nationella riktlinjerna har socialstyrelsen också tagit fram en webbaserad utbildning om endometrios samt broschyrer och filmer. Länkarna till Socialstyrelsens riktlinjer samt utbildningsmaterial hittar ni här:

https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/slutliga-riktlinjer/endometrios/

Efter lunch fortsatte dagen med en genomgång av funktionen ”Vårdhändelser att granska”, en tjänst som GynOp erbjuder för att underlätta sortering och överblick av oönskade händelser på klinikerna. Det är inget tvång att använda funktionen utan förhoppningen är att det ska vara ett stöd i arbetet och uppföljningen av vårdhändelser. Funktionen erbjuder kliniken möjlighet att klassificera händelsen som inträffat samt gruppera händelserna för att enklare kunna följa upp och se frekvenser på olika typer av händelser. Birgitta berättade om kriterierna för att en händelse ska hamna i listan för ”Vårdhändelser att granska”. Vi fick också se en del statistik kring hur det ser ut med ifyllnadsgrad och vilken typ av vårdhändelser som är vanligast.

Sedan följde information om personuppgiftsincidenter, två exempel på incidenter lyftes fram och det diskuterades kring hur incidenter ska hanteras och vilken typ av incident som ska anmälas vart. Det är viktigt att alla kliniker fyller i kontaktuppgifter till klinikens dataskyddsombud under klinikinställningar då detta är uppgifter som följer med preop-enkäten till patienterna. Alla incidenter som beror på manuell inmatning eller hantering ska anmälas till klinikens dataskyddsombud. Systemfel ska anmälas till GynOps kansli. Vid osäkerhet kring vart en incident ska anmälas kan man kontakta GynOps kansli på gynopregistret@regionvasterbotten.se för att få hjälp och vägledning.

I slutet av dagen fanns utrymme för frågor, en punkt som var svår att tidsberäkna då det var få frågor som hade skickats in i förväg. Det blev i slutändan en hel del frågor och det framkom också ett behov av utbildning ute på klinikerna, vi har fått många nya användare som saknar en ordentlig introduktion i programmet. Kansliet kommer se över möjligheterna till utbildningstillfällen samt kontakta klinikerna för att kontrollera hur stort behovet av utbildning är, vart vi skulle kunna hålla till samt när i tid vi lämpligast lägger dessa utbildningar. Har ni förslag på plats och/eller innehåll får ni gärna maila detta till kansliet.

Presentationerna från dagen:

Adnexoperationer – Mathias Pålsson

Om personuppgiftsincidenter

Om vårdhändelser att granska

Användarmöten år 2018

Bristningsregisterdagen 12 oktober 2018

Mötet började med en presentationsrunda av alla mötesdeltagare.

På mötet deltog 55 stycken barnmorskor, läkare och medicinska sekreterare från hela landet.

Först ut i mötesprogrammet var Eva Uustal, som arbetar som överläkare i Linköping och är delregisteransvarig för Bristningsregistret. Hon presenterade bakgrundsdata om perinealbristningar och en del resultat från Bristningsregistret, se Eva Uustals presentation bristningsmötet 181012

Därefter visade Birgitta Renström, nationell koordinator för GynOp, hur man registrera en patient i Bristningsregistret och hur man kan använda Rapportgeneratorn för att ta fram statistik om bristningar.

Pågående forskning

Många förlossningskliniker har infört arbetssättet att ha två barnmorskor närvarande under utdrivningsskedet, men ingen nationell utvärdering har gjorts. Malin Edqvist, barnmorska på Karolinska universitetssjukhuset presenterade ett pågående forskningsprojekt med syfte att:

  • Utvärdera om närvaron av ytterligare en barnmorska under utdrivningsskedet kan förebygga förlossningsbristningar.
  • Utvärdera kvinnors och barnmorskors upplevelse av arbetssättet
  • Utvärdera kvinnors symtom från bäckenbotten ett år efter förlossningen

Ur barnmorskesynpunkt är det i framtiden önskvärt att dela upp bristningar grad II i flera undergrupper vid diagnossättning. Ett förslag finns:

Andra gradens bristning O70.1 Skada på perineala muskler men inte ändtarmsmuskeln. Slidmynningens form är påverkad och bör återställas vid suturering. Vid isolerad vaginalbristning utan påverkan på perineum ska den beskrivas separat. Djup räknas vinkelrätt från vaginalväggens yta och till bristningens djupaste del. Längd beräknas i hud-/slemhinneplanet.
O70.1A Del av perinealkroppen (1/2 – 2 cm) cm och mindre än 4 cm in i vagina.
O70.1B Hela perinealkroppen utom sfinktrar och mindre än 4 cm lång vaginalbristning.
O70.1c Hela perinealkroppen utom sfinktrar och vaginalbristning som är 4 cm lång  eller mer.

Föreslås också att djup vaginal bristning ska inkluderas i grad 2.

Tyvärr så får vi inte skicka med Malins presentation eller lägga den på hemsidan ännu, eftersom det är ett pågående forskningsprojekt.

Goda exempel från några kliniker

Ann Olsson och Johanna Hedman, Danderyd

  • Markerar i beläggningslistan vilka patienter som ska in i Bristningsregistret. Sekreterare skicka hem inloggningsuppgifter till patienten för att besvara den preoperativa enkäten.
  • Lathundar är framtagna till läkarna, se Danderyds presentation.
  • Skickar meddelande i TakeCare till läkaren om hen har en bedömning att göra, se Danderyds presentation.
  • När barnmorska bedömer enkät med komplikationer läggs en kopia av texten från GynOp i journalen till berörd läkare.
  • Fysioterapeut träffar alla med sfinkterruptur innan hemgång.
  • Listan med klinikens utförda operationer användas för att hitta alla grad II som ska läggas in i registret.
  • Eftervård av sfinkterbarnmorska som bland annat ringer alla förlösta efter ca 2 v, beskrivning av arbetsuppgifter finns i Danderyds presentation.
  • Kvinnor med fortsatta besvär får komma till gynmottagningen för undersökning och ev. åtgärd.Ann informerade även kort om ”Nationella bäckenbottennätverket” som arbetar med att utveckla och omhänderta kvinnor med bäckenbottenskador på kort och lång sikt, se https://www.barnmorskeforbundet.se/aktuellt/stockholm/barnmorskekollegor-sokes-natverk-backenbottenskador/

 Pernilla Lundberg och Liselott Sigby, Jönköping

  • De har ett eget formulär för sfinkterrupturer, se bild 3 och 4 i Jönköpings presentation.
  • Fångar e-postadresser i samband med PKU-provet. Kvinnan får då själv sätta sig vid datorn och fylla i e-postadressen.
  • Hade satt upp som mål att inte ha mer än 2% sfinkterrupturer av alla vaginala förlossningar. Under första 9 månaderna av 2018 är siffran 1,78%.
  • Skickar meddelande till specialistmödravården att kvinnan ska kallas dit 6 mån efter en sfinkterruptur.
  • Förbättringsarbete avseende bristningar som gått upp – resuturering.
  • Läkare och barnmorskor får personlig återkoppling om sina patienter.

 Lena Molander och Åsa Lewin, BB Stockholm

  • Utskrivande läkare ger patienten en blankett där hon bl.a. fyller i e-postadressen.
  • DRG-barnmorska går igenom journaler och hittar då kvinnor som inte har fyllt i blanketten och som man därför har missat att inkludera i Bristningsregistret.
  • Alla enkäter skickas via e-post eller 1177. BB Stockholm hade 91 % svarsfrekvens på 8-veckorsenkäten år 2017 och för första halvåret 2018 är siffran 93%.
  • När PISA-uppgifter saknas frågar den som registrerar i Bristningsregistret direkt den läkare som opererat bristningen.

BB Stockholms presentation

Fråga från deltagarna

Hur ska man formulera texten i journalen när patienten uppgett komplikation men professionen bedömer att det inte är någon komplikation?

Förslag från deltagarna: Beskriv patientens uppgivna besvär och att det ur medicinsk bedömning inte räknas som en komplikation. Texten kan skrivas i rutan för kompletterande text i bedömningsfliken i enkäten i GynOp.

Förslag från deltagarna att ta med hem

  • Alla uppmanas av att vara noggranna med att ange rätt operationstid när man suturerar grad II-bristningar.
  • Sekreterare tar hand om bedömningar av enkäter i första steget. Om patienten uppgett komplikation finns två barnmorskor som gör bedömningarna.
  • Rutin för hur man hanterar rapporterade komplikationer, tex ett brev eller telefonsamtal till de som uppgett komplikation. Visa att vården sett det.

Axplock från diskussionsgrupperna

Vad är bra:

  • Rapportgeneratorn fungerar bra.
  • Det är ett litet steg att gå med i Bristning när man är med i GynOp sedan tidigare.
  • Samarbete mellan administratörer, barnmorskor och läkare är A och O för att datafångst och uppföljning ska fungera bra.
  • Bristningsregistret är bra att använda vid utbildning och förbättringsarbete.
  • Går oftast bra att komma in i GynOp.

Vad kan förbättras:

  • Op-mallen är inte bra. Enormt segt att fylla i. ”Kryss” i op-formuläret ”hoppar ur”
  • Tydligare markering i op-formuläret om vad som måste fyllas i beroende på vilken grad av skada som åtgärdas
  • Enkäten 8 veckor efter operation för tidigt – 12 veckor vore bättre
  • Att registrera enbart klipp bör läggas in i Bristning. Kan fyllas i som fritext i förlossningsjournalen och alternativ finnas som kryssrutor i GynOp när man ska fylla det som finns i fritexten.
  • KUPP-frågorna om läkare passar inte så bra för bristning, borde formuleras om, kvinnorna träffar mest barnmorskor.
  • Perinealskydd mm borde finnas i Bristningsregistret, kommer att finnas i Medicinska födelseregistret (MFR) och måste därför föras in i förlossnings­journalen för att vi ska kunna få in det i Bristningsregistret. Går det att få uppgifterna direkt från MFR?

Eva Uustal avslutade dagen med en framtidsspaning, se sista bilderna i hennes presentation.