Minnesanteckningar och presentationer från GynOps användarmöten

Användarmöten år 2019

Sekreterarmöte 10 maj

Presentationerna från användarmötet

Adnexoperationer – Mathias Pålsson

Om personuppgiftsincidenter

Om vårdhändelser att granska

Användarmöten år 2018

Bristningsregisterdagen 12 oktober 2018

Mötet började med en presentationsrunda av alla mötesdeltagare.

På mötet deltog 55 stycken barnmorskor, läkare och medicinska sekreterare från hela landet.

Först ut i mötesprogrammet var Eva Uustal, som arbetar som överläkare i Linköping och är delregisteransvarig för Bristningsregistret. Hon presenterade bakgrundsdata om perinealbristningar och en del resultat från Bristningsregistret, se Eva Uustals presentation bristningsmötet 181012

Därefter visade Birgitta Renström, nationell koordinator för GynOp, hur man registrera en patient i Bristningsregistret och hur man kan använda Rapportgeneratorn för att ta fram statistik om bristningar.

Pågående forskning

Många förlossningskliniker har infört arbetssättet att ha två barnmorskor närvarande under utdrivningsskedet, men ingen nationell utvärdering har gjorts. Malin Edqvist, barnmorska på Karolinska universitetssjukhuset presenterade ett pågående forskningsprojekt med syfte att:

  • Utvärdera om närvaron av ytterligare en barnmorska under utdrivningsskedet kan förebygga förlossningsbristningar.
  • Utvärdera kvinnors och barnmorskors upplevelse av arbetssättet
  • Utvärdera kvinnors symtom från bäckenbotten ett år efter förlossningen

Ur barnmorskesynpunkt är det i framtiden önskvärt att dela upp bristningar grad II i flera undergrupper vid diagnossättning. Ett förslag finns:

Andra gradens bristning O70.1 Skada på perineala muskler men inte ändtarmsmuskeln. Slidmynningens form är påverkad och bör återställas vid suturering. Vid isolerad vaginalbristning utan påverkan på perineum ska den beskrivas separat. Djup räknas vinkelrätt från vaginalväggens yta och till bristningens djupaste del. Längd beräknas i hud-/slemhinneplanet.
O70.1A Del av perinealkroppen (1/2 – 2 cm) cm och mindre än 4 cm in i vagina.
O70.1B Hela perinealkroppen utom sfinktrar och mindre än 4 cm lång vaginalbristning.
O70.1c Hela perinealkroppen utom sfinktrar och vaginalbristning som är 4 cm lång  eller mer.

Föreslås också att djup vaginal bristning ska inkluderas i grad 2.

Tyvärr så får vi inte skicka med Malins presentation eller lägga den på hemsidan ännu, eftersom det är ett pågående forskningsprojekt.

Goda exempel från några kliniker

Ann Olsson och Johanna Hedman, Danderyd

  • Markerar i beläggningslistan vilka patienter som ska in i Bristningsregistret. Sekreterare skicka hem inloggningsuppgifter till patienten för att besvara den preoperativa enkäten.
  • Lathundar är framtagna till läkarna, se Danderyds presentation.
  • Skickar meddelande i TakeCare till läkaren om hen har en bedömning att göra, se Danderyds presentation.
  • När barnmorska bedömer enkät med komplikationer läggs en kopia av texten från GynOp i journalen till berörd läkare.
  • Fysioterapeut träffar alla med sfinkterruptur innan hemgång.
  • Listan med klinikens utförda operationer användas för att hitta alla grad II som ska läggas in i registret.
  • Eftervård av sfinkterbarnmorska som bland annat ringer alla förlösta efter ca 2 v, beskrivning av arbetsuppgifter finns i Danderyds presentation.
  • Kvinnor med fortsatta besvär får komma till gynmottagningen för undersökning och ev. åtgärd.Ann informerade även kort om ”Nationella bäckenbottennätverket” som arbetar med att utveckla och omhänderta kvinnor med bäckenbottenskador på kort och lång sikt, se https://www.barnmorskeforbundet.se/aktuellt/stockholm/barnmorskekollegor-sokes-natverk-backenbottenskador/

 Pernilla Lundberg och Liselott Sigby, Jönköping

  • De har ett eget formulär för sfinkterrupturer, se bild 3 och 4 i Jönköpings presentation.
  • Fångar e-postadresser i samband med PKU-provet. Kvinnan får då själv sätta sig vid datorn och fylla i e-postadressen.
  • Hade satt upp som mål att inte ha mer än 2% sfinkterrupturer av alla vaginala förlossningar. Under första 9 månaderna av 2018 är siffran 1,78%.
  • Skickar meddelande till specialistmödravården att kvinnan ska kallas dit 6 mån efter en sfinkterruptur.
  • Förbättringsarbete avseende bristningar som gått upp – resuturering.
  • Läkare och barnmorskor får personlig återkoppling om sina patienter.

 Lena Molander och Åsa Lewin, BB Stockholm

  • Utskrivande läkare ger patienten en blankett där hon bl.a. fyller i e-postadressen.
  • DRG-barnmorska går igenom journaler och hittar då kvinnor som inte har fyllt i blanketten och som man därför har missat att inkludera i Bristningsregistret.
  • Alla enkäter skickas via e-post eller 1177. BB Stockholm hade 91 % svarsfrekvens på 8-veckorsenkäten år 2017 och för första halvåret 2018 är siffran 93%.
  • När PISA-uppgifter saknas frågar den som registrerar i Bristningsregistret direkt den läkare som opererat bristningen.

BB Stockholms presentation

Fråga från deltagarna

Hur ska man formulera texten i journalen när patienten uppgett komplikation men professionen bedömer att det inte är någon komplikation?

Förslag från deltagarna: Beskriv patientens uppgivna besvär och att det ur medicinsk bedömning inte räknas som en komplikation. Texten kan skrivas i rutan för kompletterande text i bedömningsfliken i enkäten i GynOp.

Förslag från deltagarna att ta med hem

  • Alla uppmanas av att vara noggranna med att ange rätt operationstid när man suturerar grad II-bristningar.
  • Sekreterare tar hand om bedömningar av enkäter i första steget. Om patienten uppgett komplikation finns två barnmorskor som gör bedömningarna.
  • Rutin för hur man hanterar rapporterade komplikationer, tex ett brev eller telefonsamtal till de som uppgett komplikation. Visa att vården sett det.

Axplock från diskussionsgrupperna

Vad är bra:

  • Rapportgeneratorn fungerar bra.
  • Det är ett litet steg att gå med i Bristning när man är med i GynOp sedan tidigare.
  • Samarbete mellan administratörer, barnmorskor och läkare är A och O för att datafångst och uppföljning ska fungera bra.
  • Bristningsregistret är bra att använda vid utbildning och förbättringsarbete.
  • Går oftast bra att komma in i GynOp.

Vad kan förbättras:

  • Op-mallen är inte bra. Enormt segt att fylla i. ”Kryss” i op-formuläret ”hoppar ur”
  • Tydligare markering i op-formuläret om vad som måste fyllas i beroende på vilken grad av skada som åtgärdas
  • Enkäten 8 veckor efter operation för tidigt – 12 veckor vore bättre
  • Att registrera enbart klipp bör läggas in i Bristning. Kan fyllas i som fritext i förlossningsjournalen och alternativ finnas som kryssrutor i GynOp när man ska fylla det som finns i fritexten.
  • KUPP-frågorna om läkare passar inte så bra för bristning, borde formuleras om, kvinnorna träffar mest barnmorskor.
  • Perinealskydd mm borde finnas i Bristningsregistret, kommer att finnas i Medicinska födelseregistret (MFR) och måste därför föras in i förlossnings­journalen för att vi ska kunna få in det i Bristningsregistret. Går det att få uppgifterna direkt från MFR?

Eva Uustal avslutade dagen med en framtidsspaning, se sista bilderna i hennes presentation.